Hedvig Eleonora - den svenska barockens drottning

År 2015 inföll 300-årsminnet av drottning Hedvig Eleonoras död.
Med publikationen Hedvig Eleonora - den svenska barockens drottning vill Kungl. Husgerådskammaren uppmärksamma Riksänkedrottningens stora betydelse i sin samtid och för vårt kulturarv.

Den karolinska epokens kvinnor har genom nyare forskning alltmer fått träda fram i ljuset. Drottning Hedvig Eleonora var en av många som drev gods och gårdar, ägnade sig åt kulturell verksamhet, uppfostrade barn samt upprätthöll familjens nätverk och den kulturella verksamhet som anstod familjens samhällsställning. Samtidigt hade hon som drottning och kungamoder naturligtvis en särställning vad beträffar rang, inflytande och förmögenhet: under drygt 60 år var hon Sveriges mäktigaste och rikaste kvinna, högt ärad av sin son, den enväldige Karl XI. Redan under sin livstid tilldelades hon den unika titeln Riksänkedrottningen.
Hedvig Eleonora var född prinsessa av Holstein-Gottorp och uppvuxen vid ett kulturellt mycket framstående hov, där vetenskap och konst också hade en politisk funktion. 1654 ägde bröllopet med den svenske kungen Karl X Gustav rum, och sex år senare blev hon änka. I sitt nya hemland satte hon sin prägel på hovkulturen och blev sin tids på många sätt mest betydande byggherre, med Drottningholms och Strömsholms slott som främsta skapelser. I bl.a. Kungl. Husgerådskammarens och Nationalmuseums samlingar finns många spår av Hedvig Eleonora, från dyrbara samlarföremål till enkla bruksting som bolster och lakan.
Arkivmaterialet är överflödande rikt och har bara delvis utforskats. Där hittar vi affärskvinnan Hedvig Eleonora och vi anar hennes fortsatta engagemang för hertigdömet Holstein-Gottorp och de varma banden till familjen. Bevarade noter berättar om hovets musikliv, och många dokument finns också om såväl scenkonst som fromhetsliv. Utifrån arkivalierna kan vi rekonstruera försvunna miljöer som orangerier med högt skattade växter eller porslinskök prydda med eftertraktad keramik från Kina och Europa.

Hedvig Eleonora hanterade skickligt kulturella medel för politiska och dynastiska syften, vilket utgör en viktig del av den hovkultur hon skapade. Slott, trädgårdar, festligheter, påkostade begravningar och andra ceremonier manifesterade kungahusets allt starkare ställning men synliggjorde också Hedvig Eleonoras självuppfattning och den roll hon gav sig själv i det svenska samhället. Denna visuella retorik riktade sig till hennes samtid, men också till eftervärlden Hedvig Eleonora har avsiktligt lämnat ett budskap om sig själv och sin tid till oss idag.

Boken är rikt illustrerad med bilder på det som beskrivs.